Salen har kostat hur mycket som helst, om jag vågar, ska jag räkna ut det. Hela golvet revs, trossbottnen var som papper och den förhatliga mineralullen var full av råttgångar. Golvet gick att lägga tillbaka och slipa trots att det var hårt angripet av trägnagare. Jag har hört att man kan lägga lera på golvet för att fylla ut hålen. Någon som vet något om denna teknik? Annars kan man väl kalka golvet om man inte står ut med det ätna. När det ligger mattor på, syns det inte så mycket.
Efter viss vånda bestämde vi oss för att måla taket med vit limfärg. Vi patenterade inte utan hoppades att det skulle gå bra ändå och det gjorde det. Några fuktfläckar kan skönjas här och där, men så ser ju gamla brädtak i regel ut så inte stör det oss. Brädorna framträder nästan bättre nu som vitmålade och en del är ett gott stycke över 40 cm breda.
Ursprungligen hade jag tänkt mig en färg i smutsorange, ungefär som gammalt apelsinskal men det var ingen som förstod vad jag menade och eftersom jag tänkt använda limfärg, la jag ned projektet att försöka få fram den nyans jag tänkt mig. I stället fastnade jag för ljusblått – det funkar alltid. Köpte miloriblått som inte är fullt så kall som ultramarin och kobolt, och blev vederbörligen varnad för styrkan i detta pigment.
Det hjälpte inte. Jag trodde jag gjorde allt rätt – blandade lite pigment med rödsprit och rörde till tjock pasta. Lät stå över natten. Rörde ännu mer. Blandade i lite limfärg. Vispade med visp. Blandade ut en del av det blå i den resterande limfärgen och körde med visp, länge. Trots det var det fullt av pigmentkorn i färgen så den blev randig när den målades upp. Dessutom var den tokblå! Jag fick ta all krita jag hade, göra ny färg och späda det blå med.
Det hjälpte inte. Fortfarande tokblått. Så jag målade tokblått och tänkte att jag skulle trycka på några riktigt stora mönster i vitt och grått för att lätta upp det tokblå. Jag fick dessutom jobba ut färgen med cirkelrörelser för att få bort ränderna. Det gjorde att arbetet tog längre tid och färgen hann torka lite.
Men – resultatet blev bra! Väggen är ju lerklinad och har viss struktur i sig så den blå färgens skiftningar har egentligen bara förstärkt detta. Tillsammans med det vita taket, den grå bröstpanelen ger det hela intryck av sommarhimmel! När tavlorna kom på väggen, ser vi tydligt att det är sommarhimmel. Så det blir nog inget tryck, kanske bara någon liten bård under taklisten för där vågade jag inte måla någon rand. Mellan det blå och det ljusgrå finns däremot en smal, mörkgrå rand. Här använde jag en spåntad brädbit på ca 30 cm. Sponten gör att plankan inte ligger mot väggen och dessutom kan man lägga överskottsfärg på kanten så man inte behöver doppa penseln så ofta o inte heller riskera att få för mycket färg. Klart bättre än de tips jag fått.
Inlägg
