Fem veckors slit - köket klart!

Fem veckors slit är tillända och vi har målat med 13 olika färger…har en underarm som ett vedträ – ursnyggt!
Vi började med att göra köket klart – fantastiskt att ha ett fungerande kök efter två säsonger. Inte kul att diska i badrummet, inte kul att grilla VARJE dag, inte kul att kånka köksprylar från badrumsköket, trots korghiss från loftet.
Fönsterfoder och dörrfoder fick bli ljust grågula, en kulör de haft (eller så har de varit gråvita och fernissats och sedan gulnat). Golvsockel och tröskel kimröksblå. Taket målades en extra gång med matt linoljefärg (inte så praktiskt med limfärg i kök även om vi har fläkt).

Utångspunkten för köksrenoveringen var att förena moderna krav på kökskomfort med det gamla, dvs att få det nya att smälta in i det gamla o inte skrika ut sin närvaro. Därför blev det inmurad induktionshäll och liten ugn bredvis järnspisen o de samsas fint ihop. Kökshörnan fick stenskiva vid diskdelen o ekdito över kyl o lådor. Vi valde att använda samma färg som väggen för att det nybyggda skulle smälta in. En annan färg hade ropat högre...

Den platsbyggda inredningen är helt fantastisk – oerhört välgjort arbete av Nils-Åke Friman och Edmans snickerier i Ingatorp (Janne Edman snickrade f ö ett skötbord till Peter Stormare i Hollywood, så ryktet om hans yrkesskicklighet sprids över jorden). Notera att hyllsektionen ovanför diskbänken fungerar som diskställ. Det är alltså galler i tre sektioner i båda hyllorna.

Den nygröna färgen som blandades och målades av Arja Källbom är mycket vacker och gör sig bra mot den gamla, slitna. Sittlådan som egentligen är ett liggande skafferi fungerar utmärkt och vårt lilla köksbord är som gjort för platsen vid fönstret. Vi har också fått en järnstång över spisen att hänga kastruller i krokar från.

De första dagarna nästan slogs vi om att få diska… lite, lite missnöjd är jag allt över att hoarna inte är underlimmade, hade helst velat slippa se kanterna på dem, men ibland blir det missförstånd.

Frukostteve??
Plåtkåpan över spisarna är på plats men är lite för kort - pga nitisk sotarmästare o möjlig felbedömning av murare, tvingades vi till ett slags kakburk som plåtisen var mäkta stolt över. Den syns tyvärr, varför plåtkåpan måste förlängas. Annars ska kakburken bort! Lite industridesign är väl aldirg fel, men inte just här.

Spisarna tror vi gillar varandra. Skåpdelen inte färdigmålad, här en ratad nyans på vägen. Även ekskiva saknas.