tisdag 20 september 2011

Torrt, torrt el hur göra en takad uteplats?




Ja, så här blev lärkplanken. De var alldeles röda först, men grånade märkligt snabbt. De har också släppt ifrån sig lite kåda, något som förundrade de två kattungar som fanns detta vara en utmärkt plats att leka, sola och sova på.

Men - vi som lessnat på partytält av olika grad av kvalitet och drömmer om en plats där det ALDRIG REGNAR, vare sig vi bara vill sitta på våra dynor eller måla nåt eller kanske ha ett gäng gäster som inte behöver springa in o ut i husen hela tiden - hur ska vi tänka? Går det att få till en enkel konstruktion som inte ser ut som en otillbörlig utväxt? Den måste ju inte utgå från huset?

Tanken är att vi ska bygga en mur av en del av all den sten (det är ju Småland, gubevars!) vi fått upp, runt golvet. I bortre delen (mot flaggstången) ska det planteras ngt tåligt, ölandstokar kanske? Förslag? Det finns inte mkt jord o dessutom finns där askrötter. Ett par askar borde kanske fällas också. Kanske blir det också ngt som klättrar (inte på huset, men i anslutning), kaprifol antagligen, tålig, snabbväxande o doftande.

Men regnet, regnet, de där fånskurarna som bara blöter ner lite för att sen upphöra, hur få till en plats där det inte regnar? (Gå in, kanske??) Några tips?

fredag 16 september 2011

Mer limfärg - Ultramarin














Yves Klein - slänger sig i väggen?
Några studsar nog inför det intensivt blå. Jag tycker det är ljuvligt, det blå är nästan självlysande o har limfärgens typiskt sammetsmjuka djup. Man nästan försvinner in i väggarna. Jag drömde om blåsippa… Bården är inte färdigmålad, ska duttas i lite mer grönt. Får mig att tänka på självlysande gubbar jag lekte med i detta rum som barn.

Taket fick jag måla tre gånger med limfärg o då var det dessutom patenterat m oljefärg. Den ultramarinblå färgen var däremot fantastiskt täckande, trots sitt rykte om att inte vara så opak.

Kammaren hade underst en tapet i grönt o vitt o lite suggskärt, men lite för orolig för min smak. Jag har lite svårt för tapeter med stora mönster.

Fönstret är bytt mot ett nytillverkat med handblåst glas. Här satt ett fult, kopplat fönster från tidigt 80-tal i halvrisigt skick. Nu blir det lösa innanfönster, så till vintern blir det vadd och jag får säga som Kristin: ”Jag klistrar, jag klistrar…” Tiden går framåt, var det så?

tisdag 6 september 2011

Amatörens små lärospån el Limfärgens lov


Som ärkeamatör med friskt humör tänkte jag dela med mig lite av mina väldigt amatörmässiga upptäckter, de kan kanske vara till nytta för någon.

Limfärg
Limfärg är fantastisk – billig, rolig att måla med, vacker att se på. Man blandar den enkelt själv. Det lär finnas färdigblandad men det har jag aldrig sett, säkert dyrt o dåligt. Men min tröskel var hög – jag var livrädd, faktiskt. Rädd för att blanda fel, för att det skulle torka ojämnt, för att färgen skulle mjöla av sig eller helt enkelt RAMLA NER. Klart överdrivna farhågor. Det finns alltså ingen anledning att använda matt linoljefärg som är både dyr och odryg utom möjligen i kök, om man ägnar sig åt osande aktiviteter där.

Det finns ingen färg som bryter ljuset så vackert som limfärg – det ser ut som siden och sammet, för varje liten kritkristall bryter ljus – oslagbart! Lyster och djup! Man kan inte våttorka väggarna förvisso, men det är en ganska dum och onödig aktivitet.

Man ska alltså inte vara orolig – det kan inte gå fel om man följer några enkla råd:

• Provmåla! Allt vegetabiliskt lim (har aldrig använt animaliskt lim, sägs vara mer komplicerat o verkar vara lite äckligt också) är olika, så det räcker inte att följa allmänna anvisningar om hur man bör blanda sin limfärg. Man måste ändå alltid provmåla färgen på en pappbit o låta torka, dels för att kolla kulören men också färgens egenskaper – du ska inte få pulver på fingret, den ska inte spjälka eller spricka, den ska vara hård och smidig. Böj pappbiten, skrapa med nageln, torka med fingret o tillsätt det som behövs – kritar den (för mycket), tillsätt mer lim, spjälkar den, tillsätt mer krita/pigment.

• Många kärl tillhanda! Man bör ha tillgång till många kärl av olika storlekar så man enkelt kan tillsätta mer lim eller krita/ pigment eller vatten. Målar man flera lager eller stänker eller målar i schabloner på limfärg, måste den nya färgen innehålla mindre lim än det föregående skiktet, annars kan den spjälka. Men det räcker med lite, lite. Att späda med vatten som ibland hävdas, ändrar inte proportionerna mellan krita/pigment och lim, så det hjälper inte ett dugg! Förstås! För mkt vatten gör färgen blaskig vilket inte är så kul om man målar tak.

• Hindra rinnandet! När man målar tak, kan man hejda rinnandet genom att sticka penseln genom en vanlig kökssvamp så slipper man få färgen i armhålorna...

• Ha många penslar tillhands o prova dig fram till dem som passar underlag o färgkonsistens bäst – då går det som en dans! Täckande, lätt att måla raka, jämna kanter, går överraskande snabbt.

• Behandla pigment på samma sätt som krita, dvs mäng det med vatten, helst över natten och blanda noga, noga, gärna maskinellt. Vissa pigment är svåra att lösa i vatten (pariserblått, kimrök t.ex.) men kan lösas i lite rödsprit. Att ha större pigmentkorn kvar i färgen kan dock ge spännande effekter!

• Tänk på att de flesta pigment är mer eller mindre Väldigt Giftiga!

Linoljefärg
Det tog ett tag innan jag förstod vad som menas med mager färg – det är färg med liten andel olja i. Det har alltså inget med halten av lösningsmedel att göra, vilket jag och många med mig, tydligen trodde. Lösningsmedel verkar inte ha någon viktigare funktion än att göra färgen mer lättmålad (vilket man kan ha synpunkter på). Färg med mkt lösningsmedel är inte en mager färg. En mager färg är en med mkt pigment i förhållande till sin oljemängd. Konstnärsfärg på tub är alltså det magraste man kan använda! Tänker faktiskt prova det nästa gång, dvs att måla med oblandad konstnärsfärg.

Jag har målat mycket obehandlat trä (nytt trä, alltså inte uttorkat, sånt ska man nog försöka mätta lite med olja först, även inomhus) och har funnit att resultatet blir allra bäst om man målar med oförtunnad färg. Det blir då lättare att måla riktigt tunt och arbeta in färgen i träet ordentligt. Späder man färgen, är risken uppenbar att man målar för tjockt (klassiskt nybörjarfel) vilket ju blir väldigt fult när det torkar (rynkor i värsta fall, i bästa fall blanka stråk). Färgen luktar dessutom mkt mindre o torktiden verkar också bli kortare. Linoljefärg torkar ju genom att oljan oxiderar o den processen tar olika lång tid beroende på vilken typ och kvalitet det är. Alltså:

• Måla med så lite lösningsmedel i färgen som möjligt, helst oförtunnad.

• Använd rundpensel som kan hålla mkt färg för att arbeta in färgen ordentligt, stryk ut med bred anstrykare.

• Penslarna kan stå i linolja länge, länge. (Har haft penslar som stått i åratal.) Olja fryser inte på vintern och dunstar inte som vatten gör!

• Använd inte matt linoljefärg i stället för limfärg, utom möjligen i köket! Linoljefärgen kan inte mäta sig på någon punkt, mer än att den tål fett o fukt bättre. Den är inte ens helt matt. Limfärgen är vackrare, billigare, miljövänligare, luktfriare, mer lättarbetad och snabbmålad. Ja, fantastiskt mkt vackrare o billigare.